Tänk vad konstigt livet kan vara.
Slutet på förra veckan var rent helvetisk. Lasse blev ju rejält förkyld lagom till midsommar. Men istället för att blir bättre blev han bara sämre. Efter mycket tjat gick han slutligen till en läkare som konstaterade att han hade en kraftig infektion i kroppen. Penecellin sattes in. Men han blev inte bättre utan tvärtom. I fredags blev han till slut tvungen att fara in till Västerås Regionsjukhus. Där la dom in honom och tog en massa prover. VÄTSKEBRIST!!!
Så han blev inlagd med dropp över helgen.
Nu är han hemma igen, tack och lov! Är såå glad att det inte var nåt allvarligare.
Men det var skönt att veta att han var under läkaruppsikt iom att jag inte skulle vara hemma så mycket under helgen, då det var spårtävlingar i Heby Bk´s regi med vänner som tävlade.
Bästa kompisen Peggy och hennes hund Gaia skulle komma redan på lördagen (tävlade på söndagen) så vi träffades på tävlingsplatsen och kollade på elithundarnas upplet och lydnad.
Träffade två gamla klubbkompisar från Tyresö; Marie och Cecilia. Tänk att vi tre vann Mälarö Cup i mitten av 90-talet. Marie med sin schäfer Asta i Lkl 1, Cissi med sin schäfer Iris i Lkl 2 och jag med Razzia i Lkl 3.
HEDENE ROSE RAZZIA
Mälarö Cup var en av Stockholms största cuper på 90-talet med superfina priser. Det var en tvådagarstävling och man tävlade i lag. Efter första dagen låg vi på tredje plats. Dag två startade man i omvänd ordning, vilket innebar att jag som tävlade i 3:an gick ut sist, tredje ekipage från slutet. Allt hängde på oss, gissa om jag var nervös! Goa, rara Razzia gjorde då sitt livs lydnadspass, kommer inte ihåg poängen men efter det att de två sista ekipagen tävlat klart och alla poäng räknats så vann vårt lag: TYRESÖ BITCH. Och tänk vilket pris vi fick: En långhelg för sex personer i en stuga i Idre. (Och vilken resa det sen blev...)
Vilka härliga minnen ♥ Så i lördags blev det en föraråterförening i nostalgins tecken.
När lördagens tävling var över åkte Peggy och jag hem för en skön grillkväll. Vi blev sittandes ute i pergolan hela kvällern.
Peggy och hennens Gaia:
En härlig varm kväll med gott att äta och dricka. Roliga samtal, ovanligt mycket hästsnack....och fast vi hade bestämt att vi INTE skulle sitta uppe för länge blev klockan över midnatt innan vi sa godnatt.
På söndagen begav vi oss åter till Heby Bk för en tävlingsdag. 14 startande och Peggy drar sin vana trogen starnummer 14 !!!
Lång väntan, men kl 10.10 begav vi oss iväg till spårmarkerna. Trodde att upptaget "bara" var ett bakspår men det visade sig att Gaia gått över spåret så det blev inga höga poäng, tyvärr. Hon jobbade så bra i spåret och Pegga var så nöjd med sin lilla pärla, men tyvärr blev det bara tre pinnar och slut. Då Gaia redan är godkänd och Peggy är ute efter uppflyttningen till Elitklass (poängen i specialen räckte inte till uppflyttning) bestämde sig Peggy för att bara vara med på uppletandet men att sen avstå från lydnaden. Vilket man mer än väl kan förstå. Dagen blev lång ändå.
Goda vännerna Görel och Lasse från Värmdö hade kommit upp så jag bestämde mig för att stanna och se på lydnaden för de hundar som var kvar: 6 av 14 fullföljde.
Det ingår ju skott i platsliggningen och tyckte att det var ett jättebra tillfälle för Glizz att närvara på avstånd. Hon var superduktig, reagerade bara possitivt, mitt lilla ♥. Vi satt på läktaren och hade fin uppsikt över hela lydnaden. Och god uppsikt hade även Glizz. Hon blev skogstokig när hon hörde/såg inkallning och apportering. Fick hålla ett stadigt tag i kopplet annars hade hon varit nere på plan. Glizz kan själv, så det så.
Glizz har full koll, Nästa moment är Inkallning:
Efter sista tävlande åkte jag hem, orkade inte stanna till prisutdelningen. När jag kom hem hade husse kommit hem från sjukhuset och det blev en lugn skön kväll framför TVn.
Glöm inte att vara rädda om varandra!
Lena & ♥G♥-na